Fyra glada segrare i Jubileumsmaran
- Detaljer
- Publicerad den lördag, 14 juli 2012 19:55
- Skriven av Mikael Grip
Jubileumsmarathon med start och mål på Stockholms Stadion gav fyra vitt skilda segrare med helt olika bakgrund. Alla fyra vann med samma sköna segerleende.

Hermann Achmueller från Italien var snabbast av alla på den kortare banans 40 200 meter i jubileumsmaran. Foto: Mikael Grip
Vid OS i Stockholm 1912 startade 69 löpare från 19 nationer. På lördagen var hela 10 510 deltagare anmälda till det fulltecknade loppet. Tappet var dock ganska stort då endast 7 904 av de anmälda verkligen kom till start.
Maratonbanan vid ”solskensolympiaden” 1912 var 40 200 meter. 2012 kunde löparna när de kom in på Stockholms Stadion för målgång välja om de ville fortsätta och springa den officiella maratonsträckan 42 195 meter eller den från 1912 som idag var 40 075 meter. Tydligen en sträcka som var så nära som det gick att få till jämfört med originalet.

Achmueller vid vändningen vid Sollentuna Kyrka. Foto: Mikael Grip
Det normala tävlingstrycket saknades. Det här var mer uttalat ett jippo än en tävling för eliten.
Det fanns inga hypersnabba kenyaner eller etiopier på plats. Däremot fanns det en hårdrocksälskande Michael Mustaniemi som ville genomföra säsongens första maratonlopp.
– Skönt att skadan i hälsenan är läkt. Riktigt roligt att få vinna ett så här stort lopp med så mycket publik. Men banan var ordentligt tuff, berättade Michael som vann den ”normala” sträckan med tiden 2.35,22.
Lite mer än sju minuter från hans personliga rekord.

Michael Mustaniemi var mycket nöjd efter sin seger på de 42 195 meterna. Foto: Mikael Grip
– Nu hoppas jag kunna träna bra resten av sommaren och göra en snabb mara utomlands i höst, sa 25-åringen från Bålsta IK.
Hermann Achmueller, från Italien, vann den kortare sträckan med tiden 2.28,14.
– Jag var hela tiden inställd på att springa den klassiska sträckan från 1912. Ett mycket trevligt lopp. Jag var lite seg i benen till att börja med eftersom jag sprang ett maratonlopp i uppförsbacke i Tromsö i Norge förra veckan, sa Hermann och skrattade.
Ditt namn klingar inte speciellt italienskt?
– Nej, jag är uppväxt och bor i en liten del i norra Italien som tidigare hörde till Österrike, berättade den sympatiske långlöparen som 2005 sprang maran så fort som 2.18 i London.

Elitlöparen som försvann. Skapade sig Micke Zetterberg en egen myt i jubileumsmaran? Foto: Mikael Grip
Ett tag hade han sällskap med GoIF Tjalves Micke Zetterberg. Micke som inte hade anmält sig i tid sprang under ett annat namn och med en annan persons nummerlapp. Något som inte gillades av tävlingsledningen.
– Nej, jag blev diskad. Men jag fick ändå ett bra träningspass, suckade en något besviken Zetterberg som landade på 2.31 som egentlig tvåa på den korta banan.
Skrönan om japanen som försvann vid maratonloppet 1912 lever i allra högsta grad hundra år senare. Kanske skapade Zetterberg en ny myt 2012. Elitlöparen som försvann.

Magnus Bergman bockade och tackade för stödet. Foto: Mikael Grip
Tvåa blev nu istället Mister Lidingöloppet Magnus Bergman, Enhörna IF, med 2.33,57.
– Helt okej. Det var ju en hel del tuffa uppförsbackar som passade mig, konstaterade 44-åringen som numera tränar nio-tio mil i veckan.

Tummen upp för Anna von Schenks insats. Foto: Mikael Grip
Anna von Schenck, Hässelby SK, är ett välkänt namn inom svensk långlöpning. Nu vann hon banan som mätte 40 075 meter med tiden 2.48,48.
– Eftersom jag låg tvåa och jag hörde att Jenny sprang hela banan så valde jag den kortare så jag kunde vinna, sa Anna utan omsvep.
Dagens ärligaste citat från en vinnarskalle som inte har gett upp elitkarriären trots en skada i ett senfäste som inte vill ge med sig i första taget.
– Jag kan träna distans men ingen kvalité. Men än har jag inte gett upp långt ifrån, poängterade Anna von Schenk.

Jenny Nilsson på språng mot en tid under tre timmar. Foto: Mikael Grip
Den ”normala” sträckan vanns av Jenny Nilsson, Alingsås IF, med 2.57,49.
Jenny är 25 år och egentligen triathlet bland de tio bästa i Sverige. Nu funderar Jenny på att byta karriär. Helt okänd i löparsammanhang är hon inte efter sin femte plats bland svenskorna i årets rekordkalla Stockholm Marathon i början av juni.

Jenny kommer att göra en helhjärtad satsning på långlöpning. Foto: Mikael Grip
– Idag var det varmare, men banan var mycket tuffare och motvinden var också rätt stark på tillbakavägen, sa Jenny som nästa år kommer satsa helhjärtat på långlöpningen.
Vädret som de nästan 8 000 löparna möttes av var gråmulet, med vissa inslag av både solstänk och regnstänk. Temperaturen låg runt 20 grader.

















