Johans tuffa tester för en framgångsrik karriär

Johan Hydén lämnar inget åt slumpen. Han vill nå de stora mästerskapen och tar alla medel till sin hjälp. Löpning För Alla var med under några hårda vetenskapliga tester på Idrottslabbet i Linköping.

2012 kan mycket väl bli Johan Hydéns genombrottsår. Löpning För Alla följde med under en kväll av vetenskapliga tester där inget lämnas åt slumpen. Foto: Mikael Grip

I en källarlokal i centrala Linköping har Fredrik Wandus sitt labb med diverse utrustning för att göra mängder med fysiologiska tester.

Den här kvällen ska hårdsatsande Johan Hydén, som var Sverige−tvåa på 1 500 meter förra året, få en koll på sin status.

Han startar med ett så kallat laktattröskeltest. Löpbandet börjar snurra och Johan sätter fart.

– Det är för att mäta mjölksyratröskeln. Ett mått på hur effektivt Johan kan eliminera den mängd laktat han bildar i musklerna, förklarar Fredrik.

Hur kan det hjälpa honom i hans träning?

– Laktattröskeln har större korrelation mot din sluttid på olika löpdistanser och är därmed bättre på att förutsäga din prestation än din maximala syreupptagning. Dessutom är detta ett väldigt tydligt sätt att kontrollera förbättringar i prestationen då man får en sänkning och en högerförskjutning av laktatkurvan. Utöver detta ger ett laktattröskeltest individuella pulszoner för optimala träningsstimuli vid olika intensiteter.

Hastigheten på bandet höjs mer och mer. Foto: Mikael Grip

Efter varje intervall på löpbandet tas ett nytt blodprov? Varför?

– För att kontrollera när laktatproduktionen överstiger förmågan att eliminera den mängd laktat som produceras. Genom att göra detta vid olika hastigheter på dessa intervaller kan vi identifiera vilken fart och lutning denna tröskel infinner sig på.

Laktatvärdet är enligt Fredrik lågt? Vad säger det?

– Att kurvan är låg (låga laktatvärden) fram till dess att den får ett exponentiellt förlopp är ett tydligt kännetecken för vältränade individer. Jag kan helt enkelt se på kurvans utseende att Johan är mycket vältränad.

Josefin Danielsson tar ett blodprov på Johan. Foto: Mikael Grip

Johan får vila en minut mellan varje fyraminutersintervall. Belastningen ökar men den 23-årige talangen verkar knappt berörd. Ett långt läger i USA ,med bland annat några veckor på hög höjd i Flagstaff gör testerna extra intressanta. Vad går att läsa ut? Vad har förändrats sedan de förra testerna?

Efter fem intervaller landar Johan på en puls på 196 slag i minuten.

– Den sista var jobbig, innan dess var det ganska skönt, förklarar Johan som snabbt kommer in i talbar puls.

– Drick vatten och gör det du behöver göra inför nästa test, instruerar Fredrik som efter några minuter visar Johan värdena på laktattestet.

På lätta steg i källarlokalen i Linköping. Foto: Mikael Grip

– På varje hastighet så har du lägre laktathalt hela vägen jämfört med förra gången. Skillnaden är större ju högre upp i registret vi kommer, vilket är rätt spännande. Pulsen är i princip identisk som vid förra testet för tre månader sedan. Du har verkligen förbättrat tröskeln från ett redan högt värde. Det ser riktigt bra ut, förklarar Fredrik med imponerat tonläge.

Tröskelvärdet där Johan har bäst utgångsläge att förbättra sitt värde och sin kapacitet ligger på 18,7 kilometer i timmen.

Fredrik Wandus spänner på Johan rymdmasken som används till det maximala syreupptagningstestet. Foto: Mikael Grip

Nu är det dags för det betydligt mer grymmare Vo 2 max−testet. Ett mått för att mäta den maximala syreupptagningsförmågan. Någon har sagt att det är som att starta en bil och köra den på full gas tills motorn ger upp.

– Det är en mental kamp och att ha vett att stiga av i tid. Visst har jag respekt för löpbandet. Farten är inte det värsta utan det är lutningen som gör att det till slut blir för jobbigt, säger Johan när han värmer upp med 11 kilometer i timmen.

Vad är nyttan med att springa sig helt slut?

– Att veta var gränsen går. Att lära sig att ligga på den gränsen utan att gå över. Mycket handlar om att komma ihåg den känslan. Att gå in i väggen är bra så att man vet hur det känns, förklarar Johan.

Fokus på Fredrik Wandus som har järnkoll på Johans värden. Foto: Mikael Grip

På ett 1 500−meterslopp så är det de sista 300 meterna som ger mjölksyra upp över öronen.

– Det gör ont, men det går. I mål så kräks jag, men det har sin charm. Det hänger väldigt mycket på psyket också.

Fredrik och hans assistent Josefin Danielsson förbereder ”rymdmasken” och hänger den på Johan som börjar med lugna 11 kilometer i timmen. Det ska snart bli betydligt tuffare.

Det ser inte vidare skönt ut att springa med masken för ansiktet. Hastigheten höjs nu snabbare men inte för snabbt så Johan drar på sig mjölksyra alltför tidigt.

12,13,14,15 kilometer i timmen. Johan ser smidig och fokuserad ut på löpbandet. Det här är farter som han inte ska ha några problem med. 16, 17, 18, 19, 20 och 21 kilometer i timmen.

När löpbandets lutning höjs så börjar Johan få det betydligt kämpigare. Foto: Mikael Grip

– Nu kommer det inte att gå snabbare. Nu kör vi med att höja lutningen, då går det också rätt fort för Johan att ta slut, berättar Fredrik.

Efter den andra höjningen av lutningen får Johan slita rejält. Några sekunder in på den tredje höjningen och med 204 slag i minuten i maxpuls så kliver han av bandet.

– 63,1 på syreupptagningen vid en lägre puls och med en förbättrad tröskel. De lokala kapaciteterna har blivit bättre, medan de centrala, det vill säga hjärtats slagvolym har blivit något lite sämre. Det kan förklara den lite högre pulsen vid de högre belastningarna på laktattestet.

Johan tackar för sig och pustar ut efter att ha kramat ut det sista ur kroppen. Foto: Mikael Grip

Sammantaget är resultaten bättre nu än för tre månader sedan.

– Johan har tappat lite i Vo 2 max, men har ändå en högre arbetskapacitet. Hans totala löpekonomi är bättre idag.

Trots att Johan för någon minut sedan var helt färdig så är han hastigt tillbaka i pratbar form.

Han intresserar sig för olika värden och pepprar Fredrik Wandus med frågor som hela tiden får ta fram nya siffror och tal att jämföra med.

Johan är nyfiken över sina resultat och ställer många frågor till Fredrik och Josefin. Foto: Mikael Grip

– Jag gillar att ha kontroll över träningen och veta hur jag ligger till. Det är alltid farligt att lägga allt i händerna på någon annan, säger Johan innan han kör några minuter nedjogg.

Johan och Fredrik diskuterar olika värden och siffror hit och dit.

– Det blir tydligt att Johan får respons i testerna på de delmoment han för tillfälligt tränar.

Kvällens tester är slut och Fredrik Wandus får sammanfatta vad vi har fått uppleva och vad Akelelöparen har fått utstå.

– Man kan säga att tröskeln som vi mätte vid laktatestet är innertaket och Vo 2 max−tester är yttertaket. Yttertaket är begränsande för hur bra innertaket kan bli men innertaket kan du flytta väldigt nära yttertaket. Vi kallar detta för nyttjandegrad, alltså tröskelns syreupptag i förhållande till max syreupptag.

Trots en intensiv kamp mot bandet och sig själv så är Johan snabbt tillbaka i talbar och glad form. Foto: Mikael Grip

– I Johans fall ligger innertaket (nyttjandegraden) på 88 procent av yttertaket och det är det bara elitlöpare som klarar av. En motionär ligger kanske på 50−60 procent och då är deras yttertak ändå mycket lägre. Vi får också svar på löpekonomin, han springer energisnålare än vad han gjorde förra gången.

Johan skickar de nya testvärdena till sin tränare Per Synnerman och gemensamt gör de sedan mindre justeringar i träningsupplägget om det behövs.

Det kan vara det lilla som gör om det ska bli en framgångsrik karriär eller inte. Närmast väntar terräng-SM på hemmaplan och sedan är målsättningen att kvalificera sig till sommarens friidrotts-EM i Helsingfors på 1 500 meter.

Om det lyckas återstår att se. Johan Hydén lämnar i alla fall ingenting åt slumpen.