Johan Walldén - pressar sig mot bättre tider

Johan Walldén, Gefle IF, är i sitt livs form. Hans nysatta personliga rekord 3.44,22 på 1 500 meter är bara drygt två sekunder från kvaltiden till inomhus-VM i Turkiet och den snabbaste tid en svensk gjort på över fem år. LFA följde Johan under ett av många hårda träningspass.

Johan Walldén bränner intervaller i Stadium Arena i Norrköping tätt följd av träningskompisarna Joni Jaako och Alexander Palm. Foto: Peter Holgersson/Runpix

– Jag hoppas plocka några sekunder redan nu i helgen, säger Johan inför kvällens intervallpass över tio gånger 400 meter.

Löpning För Alla möter den 24-årige medeldistansaren i Stadium Arena i Norrköping. På programmet står ett av många ”måste-pass”. Sparringpartner är landslagsmannen på 800 meter, Joni Jaako, som inte tävlar någonting inomhus i vinter. Även junioren Alexander Palm hakar på under några av de tuffa intervallerna.

Hur mycket hjälper det att vara fler under ett sådant här pass?

– Att sparra mot någon/några är viktigt och gör att man kan slappna av mera och få en bättre känsla genom hela passet. Sen är det ju kul att ha någon att tjata med också.

Är det Joni du tränar mest tillsammans med?

– Ja, vi kör en hel del tillsammans. Han kommer från det snabbare hållet och jag från det mera uthålliga och det är perfekt för vi kompletterar varandra bra och kan dra nytta av varandras styrkor.

Ni körde i snitt 60-61 sekunder per intervall med 70 sekunders vila mellan varje? Ett normalpass?

– Absolut ett av de vanligare intervallpassen jag brukar köra på bana inför eller under säsong. Fokus idag var att hitta ett skönt flyt i farter precis under tävlingsfart.

Johan har full fokus mot helgens landskamp i Norge där han vill sänka sitt nysatta "pers" ytterligare och närma sig kvaltiden till inomhus-VM i Istanbul. Foto: Peter Holgersson/Runpix

Sista intervallen brände du iväg på 56,8 sekunder. Är det viktigt med en boost på den sista intervallen och få en känsla av att ge allt?

– Det beror på hur passet ser ut och i vilken fas man ligger i. Att alltid bränna iväg sista intervallen i högre fart eller maxa kan påverka nästa pass negativt men just idag var det mest för att känna att krutet finns där och boosta självförtroendet inför helgen som kommer.

Du gjorde nyligen ditt första träningsläger i Kenya. Hur var det att träna i Iten, 2 400 meter över havsnivå?

– Jag har innan bara varit på 1 400 möh och om det var jobbigt så var det extremt jobbigt att komma till Iten den första veckan. Sen kom man in i det allteftersom och det var bara att acceptera att tider och känsla är långt ifrån vad det är hemma. Belöningen blir ju att komma ner sen och känna sig lätt och att allt bara flyter på utan större ansträngning, helt grymt faktiskt! Körde samma pass som idag en gång i Eldoret som ligger på lite lägre nivå (cirka: 2 100 möh) och då låg vi på mellan 63-64 sekunder med 75 sekunders i vila, då ”brände” jag sista intervallen på 62 sekunder och var helt slut efter. Så det är en enorm skillnad, i alla fall för mig.

Efter 3,5 vecka i Kenya så slog du nästan direkt till med 3.44,22 på 1 500 meter i Wien? Den snabbaste tiden av en svensk löpare på fem år? Var det ett perfekt lopp?

– Nej, det var långt ifrån ett perfekt lopp. Jag fick starta i andra led vilket medförde att jag hamnade näst sist i starten och fick efterhand plocka en gubbe i taget på rakorna som inte är överdrivet långa inomhus. Så jag fick ödsla onödigt mycket kraft under hela loppet istället för att vara mer offensiv i början, så det gäller bara att ta lärdom.

Kom tiden som en överraskning för dig?

– Träningen har gått bra under en längre tid nu och det är viktigt för att resultaten ska komma. Det är svårt att veta efter ett långt tävlingsuppehåll vart man står och ännu svårare nu när man varit på höghöjd där det mesta känns rätt så uselt. Men visst hade jag goda förhoppningar att kunna springa fort och trodde på det också.

Förra säsongen var du statistik-åtta utomhus i Sverige med 3.46,91. Vad har hänt? Har du ändrat något i träningen, eller varför går det så bra den här vintern?

– Kände mig riktigt stark inför utomhussäsongen förra året, allt hade gått precis enligt plan och jag kände mig starkare än någonsin. Det blev ett lopp i inledningen sen fick jag en lättare förkylning som medförde att jag fick en långvarig skada i foten (Plantar Faschiitis). Var borta hela säsongen och hann precis komma i någorlunda form till SM på hemmaplan. Det kunde blivit succé comeback men fick stryk efter ett alldeles för långt upplopp med 4/100 sekunder och kom tvåa. Sen var det inte så många tävlingar kvar och jag fick aldrig riktigt chansen att springa ett snabbt lopp.

Johan älskar att träna och pressa sig hårt. Ingen nackdel om man ska bli riktigt bra på 1 500 meter. Foto: Peter Holgersson/Runpix

Kommande helg är det landskamp i norska, Steinkjer, mellan Sverige, Norge och Finland. Vad hoppas du av den duellen där du utgör den svenska truppen på 1 500 meter tillsammans med Hammarby IF:s Tobias Ekhamre?

– Målsättningen är att försöka göra bra tider, det ska ju vara hare så landskampen är ju lite speciell på det viset. Jag kan nog kapa ett par sekunder från mitt ”pers”. Sen får man ju se till att klämma finnar och norrmän också!

3.44,22 är inte sådär fasligt långt från kvalgränsen (3.42,00) till inomhus-VM i Turkiet, 9-11 mars?

– Alla mästerskap är såklart lockande men just nu fokuserar jag bara på att göra så bra ifrån mig som möjligt på varje tävling så får jag se sen hur långt det räcker.

Helgen efter landskampen är det inomhus-SM i Örebro. Du verkar vara hygglig favorit till SM-guldet på 1 500 meter. Du har den snabbaste inomhustiden i år med över nio sekunder?

– Ja, de flesta har väl inte kört så mycket inomhus och på ett SM kan allt hända. Men jag går självklart in för att ta guldet i år efter några snöpliga andra platser på just SM.

Varför blev det 1 500 meter för dig? Hur ser du framåt, några andra sträckor som lockar?

– Jag kör 800 meter också och har absolut inte givit upp mina chanser att springa fort där. Har gått in för att springa 1 500 meter inomhus i år. Det är mest ett strategiskt drag då det krävs en lite mera påfrestande träning för 800 meter vilket kan slita och ge skador framförallt inomhus med snäva kurvor. Kommer köra båda sträckorna utomhus i vår vilket jag tror behövs för att kunna göra riktigt bra tider på 1 500 meter.

Vad är det svåraste med 1 500 meter?

– Att hålla farten uppe tredje varvet (5-6 varvet inomhus) och att hela tiden vara närvarande. Man måste ha känslan att man ökar hela tiden annars kan man vara rätt så säker på att det går åt det andra hållet. Sen har jag ovanligt svårt att räkna varv med…ha,ha.

Vad tänker du på under ett tufft finalheat?

– Att slappna av och att vara först över mållinjen.

Vad förväntar du dig av utomhussäsongen?

– Få en bra säsong utan skador med sikte på EM i Helsingfors.

Är tiden snart mogen för en svensk löpare som springer under 3.40 på 1 500 meter? Kanske kan det bli Johan Walldén.

Springer du någonting annat än bana?

– Har sprungit en del terräng förr och körde faktiskt terräng-SM så sent som i våras, hur det gick där pratar jag dock tyst om. Hade däremot rekordet i P10 på Lilla Lidingöloppet länge innan det slogs för något år sedan.

Beskriv en normal träningsvecka under vintern, typ av pass, längd, tempo:

Stomme vanlig grundträningsvecka okt-dec: varierar såklart hela tiden, går mycket efter känsla. Ca. 10-12 pass, 12-15mil, 3 intervallpass.

Måndag:

FM: Distans + styrka
EM: Distans 50-60min

Tisdag:

FM: Lätt distans 30-40min ev. med några fartökningar
EM: Intervaller backe 10-15st ca. 200m p=jogg ner etc.

Onsdag:

FM: Distans 40min + bålstyrka
EM: Distans 50-60min

Torsdag:

FM: Distans 40min
EM: Tröskel 2x15min p2min pace: 3.40-3.15min/km eller liknande

Fredag:

FM: Distans + styrka
EM: Distans 40-50min

Lördag:

FM: Långa intervaller, 8x1km p1min etc.
EM: Vila

Söndag:

FM: Långpass 90min+
EM: Vila

Ett av många tuffa pass under en normal träningsvecka. Foto: Peter Holgersson/Runpix

Vad är det som driver dig att träna så pass hårt som du gör?

– Det är att hela tiden förbättras och se hur långt man kan nå. Att få testa sig fram och se vad som fungerar på mig. Sen är det galet kul att träna och pressa sig så hårt det går också!

Lycka till i fortsättningen och vem blir näste svenske manliga löpare under 3.40 på 1 500 meter?

– Ha,ha. Det vore ju inte helt fel om den snubben kom ifrån Gefle IF.