LFA

Från svettig sunk till hipp hunk!

"Från svettig sunk i löparskor, till hipp hunk i klackeskor!"

Eller?....

Badrumsspegeln står vidöppen och gapar in i missären av en massa  smink, tops och annat som en individ född som kvinna kan tänkas behöva. Runt mascaran sitter skrumpnade rester av det som en gång i tiden var ett nyförvärv inom sminkindustrin och skapad för att göra redan långa ögonfransar ännu längre. På den vita hyllan står en spray anpassad för att skydda hårets struktur mot värme från plattänger och annat. Vad som någonstans glömdes bort är att bäst före datumet säkert gått ut, typ den väldigt dyra flaskan är knappt använd på grund av ren obefintlighet av att göra ett ofta väldigt frissigt och svettigt, regndränkt, snödränkt och av vinden taget hår till platt.

Den överfylla tvättkorgen påminner om en överfull bägare med träningskläder framförallt, i ett stort och blått format a´la design Ingvar Kamprad, han som tillhör världens rikaste män. Att denne man inte kommit sig för att tillverka löpargrejer är för mig en gåta, men kanske tillhör han den kategorin av människor vars livs består av mer än träning och att allt som egentligen behövs för att kunna träna är en passion och vilja och inte en massa Ikea saker..

Ständiga uppdateringar inom träningsindustrin, men jag gillar att vara konstruktiv, för så länge jag är lycklig, nöjd och svettig är det lugnt. Och så länge jag är får vara frisk, skadefri, hel och ren och bära lite rosa här och var så har jag luft under vingarna och kuddar under fötterna som tar mig överallt.

  Tights, underställ, strumpor, handdukar, funktionströjor och tops. Hmm. Hur hamnade de där i? Dags att tvätta öronen också eller?

Eluttagen är upptagna av laddare och åter laddare. Till Garminklockan, till MP3, till mobiltelefon, ständigt uppdaterad för bloggandets skull och även hårsnoddar i massantal lite här och var…. Ett fladdrande hår, mörkt som natten och mjukt som silke.  -Men du det är bara att låta bli att schamponera ,har frisören sagt, när jag ihärdigt menade att jag inte vill tvätta håret flera gånger varje dag som det ibland kan bli att man borde göra när man känner en svettig nacke och ett vått underhår som tidigare flugit omkring med vinden i sig.

-Fröken du har en kotte i håret, eller- vänta vad är det där? säger plötsligt min manlige kollega och närmar sig min skalp med samma förvåning och ansiktsuttryck som om det suttit en stor fet spindel där. Det närmaste en spindel han hittar i min risbuske är spindelbenet i form av en liten gren efter de många grenar jag böjt mig under och över under dagens skogspass på stigar någonstans där du säkert inte varit eller velat vara.   Eller så är det just det du hade velat. Till saken hör att skogen är magiskt och det fanns en tid i mitt liv när löparskor var något jag hade år efter år och tvättade i maskinen när de började lukta illa. En tid när 2 km inte var tillräckligt, men ändå fullständigt nog och när jag inte visste det jag vet idag. Vad löpningen gör med en människa, både psykiskt och fysiskt.

Världen är allt bra snurrig ibland och känslan av att vara hög är lika rolig som att åka karusell.  Ibland är det skönt att ta till löpningen för att få karusellen att snurra mer långsamt, medan man ibland anser att den högsta växeln inte är tillräcklig..

Det här med att älska träning är aldrig att välja bort någonting, utan istället att välja till så mycket. Jag tänker ibland att olikheterna mellan människor flätas samman och blir till ett stort pärlhalsband, likt resterna av det som en gång var mitt favoritsmycke men som gett upp och lagt av efter att ha tagit av och på så många gånger att både det och jag tappat räkningen.  Hålen i öronen håller nästan på växa igen … och tiden med höga klackar är och förblir ett minne blott.  Mina fötter är alldeles för trötta för det när andan att gå ut och danska väl faller på … Och

 Varför frysa öronen kalla och riskera förkylning när jag vet hur min kropp och mitt huvud får lida av detta.

Känning i låret, känning i tån, snörvel i näsan, oroande tankar om förkylningar och planerande av dagen för att inte välja bort dig och dig och dig, för ni är också viktiga! Konstaterar att jag är stark, frisk och vältränad och att känningarna är ett tecken på att kroppen fungerar som den ska, hos en individ som älskar att träna.

Om det sedan räcker till seger på en och anna tävling är bara en bonus!

Diskbänken är ständigt full av kastruller och torka kan jag göra till månen och tillbaka om jag skulle vilja, men se där är jag inte likadan. Jag gillar att ha städat omkring mig men ibland är det skönt att inte vara så  pretentiöst noga med att diska, städa, träna och äta på en och samma gång.. Allt handlar om en balans men där intresse och beroende är det som segrar i slutändan när det kommer till en längtan. En längtan ut i vår natur och ett löfte om att en dag rensa ur badrumsskåpet och köpa en ny mascara, tömma ut innehållet från den knappt använda flaskan med värmeskydd och bara strutta omkring med världens mest skyhöga klackar.. Eller vi skippar det sistnämnda och stänger badrumsskåpet för denna gång.

Det luktar löpning.

Det luktar JAG!

Ormberget i Luleå. Här trivs jag!

Jag vet vad jag vill, gör du det?

ADIOS!