Nytt pers på tjejmilen
- Detaljer
- Publicerad den lördag, 03 september 2011 18:15
- Skriven av petra
Jag får tacka min mamma och syster till att jag persade idag. Jag hade nämligen inte tänkt att springa tjejmilen utan att bara vara supporter . Min syster och mamma hade dock planerat in för länge sedan att delta. Efter att iformloppet gick så pass bra blev jag ändå inspirerad att springa. Det var nog tur det för hade inte varit lika skoj att bara stå bredvid och kolla på.
Det var tufft motstånd i årets tjejmil. Har nog aldrig tidigare varit så hög standard som nu! Det var som gott av alla de främsta i Sverige med på startlinjen (Kajsa Berg från Huddinge saknades dock). Jag hade som strävan att inte gå ut för hårt i början av loppet. Ändå var jag trött och hade hög puls redan efter 3 km. Det är verkligen skillnad till att springa maraton. I ett millopp ligger man på i en mycket högre fart och på en hög ansträngning redan från start. 5km passerade jag på 18,58. Jag insåg att jag då måste springa lika fort sista 5km för att klara gå under 38 och jag var i det laget redan rätt trött. Men av någon anledning fick jag nya krafter. Kan förklaras av att tjejen som jag sprang tillsammans med började tröttna och jag fick en lucka. Löpning är mycket psykologisk och det gör att när någon annan tappar så blir man själv mycket starkare. Jag blev så pass pigg att jag började ta in på tjejerna framför mig. Dock hann jag aldrig ikapp och det känns fortfarande något surt. Fick tillslut stryk med 1 respektive 2 sekunder! Hade det varit några meter till hade jag kanske kunnat tränga mig förbi. Jag hade dock lyckats att springa under dröm 38 och slutade på 37,57! Det innebar att jag sprang sista 5km på 18,59 och därmed ett mycket jämt lopp. Med ett nytt personligt rekord får man inte vara annat än nöjd! Slutade tillslut på en 18:e plats (Vad är det för speciellt med 18:e platser? Kom även 18:e plats på Stockholm maraton i våras...). Samma tid hade förra året räckt till en 12:e plats vilket säger en hel del om det tuffa motståndet.
Min mamma och syster lyckades med bedriften att ta sig runt tjejmilen och var mycket nöjda. Jag var mäktigt imponerade av bådas insats då båda hade varit små förkylda dagarna innan. Ikväll ska nu tjejmilen firas. Vi kommer göra det med middag och stå upp på norra brunn!
